FIXA_BILD
Det finns så mycket jag kommer sakna från detta land, men det jag kommer sakna allra, allra mest är människorna och alla möten och all värme och kärlek jag har mött under mina snart sju veckor i Korea. Det kommer jag alltid bära med mig.
Men nu är det oåterkalleligen dags att ta farväl av detta fantastiska, fantastiska land – och säga på återseende, för jag vet att jag snart kommer vara tillbaka. Detta är verkligen bara början på min koreanska odyssé!
Vi har maxat helgen totalt för att verkligen krama ur det göttigaste. Lördagen ägnade vi åt ett besök på K-road i Gangnam där 17 björnar som representerar olika k-popband i första och andra generationen står uppställda, självklart med Psy i spetsen. Vi hann också fylla på ansiktsmaskförrådet lite – som om det skulle behövas – och passade på att shoppa lite koreanska klädmärken i NC department store som påpassligt nog hade rea.
FIXA_BILD
Vi hann även inom Lotte Outlet, som ligger vid Seoul station. Bra märken med bra outlet-priser, bland annat på National Geografic som verkar vara favoritmärket på kläder, skor, väskor och ytterkläder hos alla under 35.
FIXA_BILD
Vi traskade också en bit längs Seoullo, Seouls motsvarighet till High Line i New York – ett övergivet järnvägsspår som gjorts om till fint promenadstråk, och så klart en sista sväng till Namdaemeun marknad. Där stod vi i världens längsta kö till hotteok – men det var det värt. Den med socker och kanel var bra – inte som i Busan men nästan – men de hade en helt otippad kombo av glasnudlar, mozzarella och grönsaker som var grym. Och så klart superbillig, som allt på marknaderna – 25 kronor för en rejäl fylld hotteok.
Så vi var mätta och nöjda när vi tog oss hem på lördagskvällen, som av en händelse med en extra resväska inköpt – det har liksom blivit lite för fullt i de två vi redan hade…
FIXA_BILD
Söndagen inledde vi med ett efterlängtat besök på London bagel museum, i närheten av Bukchon hanok village, tillsammans med mina tidigare lägenhetskompisar i Busan, Annelie och Celine. Det är inte alls något museum trots namnet utan de säljer Seouls variant av New York-bagels. Och gott bröd är man inte direkt bortskämd med i Korea så London bagel museum är vansinnigt populärt hos koreanerna.
Jag har försökt få bord tidigare i veckan men då var det två timmars väntetid på ett bord. Vår superhjälte Annelie gick därför upp tidigt i söndags och tog kölapp – för man kan bara få kölapp på plats. Kl 07.30 fick vi bord nummer 101, vilket innebar att vi tre timmar senare fick vårt efterlängtade bord och kunde frossa i bagels. Grymt gott och väl värt all hype!
Dottern och jag hann dessutom gå en sväng i Bukchon hanok village innan, och det är värt en promenad, om inte annat för alla vackra dörrars skull och för de stickade trädvärmarna – otroligt vilket arbete helt okända frivilliga stickare har gjort!
FIXA_BILD
Nästa stopp var Inseok-dong, ett supermysigt område i centrala Seoul med vackra hus i hanok-stil och charmiga små gränder. Det är dessutom en ofta använd plats för olika k-dramas och vår k-dramaexpert Celine visste precis vilka draman som filmats var. Kul!
Där testade vi också bingsu, eller shaved ice som de översätter det med. Jag har längtat efter att testa men det har aldrig varit riktigt läge. Men nu äntligen! Det är en mer snabbsmält version av glass, mjölkbaserad och ibland gjord på kondenserad mjölk, denna dag toppad med jordgubbar men annars har de ofta röd bönpasta (som inte är min superfavorit). Bra att komma ihåg är att man alltid får bingsu i bamseportion så se till att hitta några att dela den med!
Ett annat fantastisk kvarter i närheten av Inseokdong är Insadong. Där finns en massa hantverkare och flera butiker med designers som gör sina egna kläder, ofta i traditionell stil. Det kostar en slant men det är fantastisk kvalitet i både design, hantverk och material. Vi hade dessutom lite tur så det var rea överallt, så jag köpte bland annat en sidentopp i traditionell hanbok-stil – jag är väldigt nöjd!
I Insadong finns också små konstbutiker, affärer som säljer traditionella koreanska souvenirer och hantverk, en supergammal penselaffär med fokus på kalligrafi – Koohasanbang som öppnade redan 1915 – en ljuvlig liten affär med mängder av traditionella koreanska (och kinesiska) te-serviser (där jag och dottern lyxade till det och köpte varsin uppsättning handgjorda koreanska tekoppar) och ett fantastiskt fyra våningar högt (uppbyggt som Guggenheim- museet i New York där man går lite lätt uppför och runt på varje våningsplan) hantverks- och konstcentrum – Ssamziegil – med fokus på bland annat workshops och aktiviteter för barn. Där finns till exempel en ljuvlig liten butik där de säljer djur och annat av tovad ull och coola butiker med handgjorda väskor, smycken och parfym.
I Ssamziegil finns också ett av Seouls mest populära caféer, för mig dock helt obegripligt. Det kallas nämligen bajscafét eftersom allt som säljs eller används är i bajsform eller med bajsmotiv: kakor, café latte, inredning med mera. Sådär känsla sitta och äta en bajsbakelse kan jag tycka, men smaken är ju som baken…
I Insadong finns också en uppsjö av teställen med traditionellt tedrickande. Denna del av stan är mer än väl värd ett besök, det är en helt annan känsla än i de mer hetsiga delarna av Seoul bara några kvarter bort.
FIXA_BILD
I området finns även en Line Friends-butik med de berömda (tecknade) BT21- figurerna och andra Line Friends-figurer i form av gosedjur, väskor, lampor, pennskrin och en massa annat. I det lilla shoppingcentret vid sidan om Line Friends-butiken har de också en butik med fokus på den koreanska världssuccén tjejgruppen Blackpink.
I närheten ligger även Cheonggyecheon, den motorväg som gjorts om till en 11 km lång vindlande kanal med strömmar, vattenfall och stenar mitt i kanalen. Det är verkligen en oas mitt i Seoul – och ni kanske minns att jag skrivit om att även Busan har en liknande kanal. Och de är omåttligt populära, inte minst bland stadens alla par och barnfamiljer.
FIXA_BILD
Här hittar man också Seouls turistcentrum, för dagen hade Koreas nationella turistråd en stor gemensam utställning tillsammans med Netflix där man visade var olika k-dramas var inspelade, roligt för k-dramanördar som Celine, Annelie och mig! De hade också ett event där de lyfte k-popartister på olika sätt. De har också fin utsikt över kanalen, så det är värt ett besök även för det.
Vi lyckades också springa på Seouls borgmästare – två gånger – som klappade små barn och tog selfie med medborgare, det var värsta rockstjärnestämningen. Och så fotade vi oss så klart i en fotostudio, som det finns 13 på dussinet i Korea, komplett med accessoarer för att få till den rätta looken.
FIXA_BILD
Näst sista stoppet innan obligatorisk middag (kimchikyckling med ost och majs tillagad vid bordet, vansinnigt gott och med mina kära fiskar – bungeoppang – fyllda med vaniljkräm respektive choklad till efterrätt) i de livliga kvarteren kring Myeongdong var Namsangol hanok village. Det är ungefär som Skansen, med hus från slutet av 1800-talet som flyttats till en plats i staden som var festplats under stora delar av Joseon. Förvånansvärt få turister tar sig dit, man väljer hellre andra delar av stan, så det är lugnt och mysigt och synd att missa.
Det är perfekt om man vill få en bild av hur det såg ut i staden för 100 år sedan, och man kan även göra traditionella koreanska spel och lekar, men jag ska villigt erkänna att även jag tycker det är lite coolare att grotta ned mig i Koreas tusenåriga historia på andra platser. Det har dock, som så många andra ställen, en fin utsikt mot Namsan Tower.
FIXA_BILD
I morse var det sedan med sorg i hjärtat jag satte mig på planet till Europa för 27 timmars resa hem till Stockholm. Jag kan inte fatta att nästan sju veckor har passerat så fort. Jag är full av intryck av språk, kultur, människor, upplevelser och det kommer dröja innan jag har samlat mig nog för att kunna reflektera på riktigt över hur jag har haft det.
Jag har nåt blogginlägg kvar också med Greatest hits av smarta uppfinningar som man bara hittar i Korea men som borde finnas överallt – det kommer senare i veckan.
Men nu är det verkligen farväl på riktigt till detta land som jag har kommit att älska av hela mitt hjärta och jag längtar redan tillbaka! När jag såg avgången till Busan från Incheon i Seoul var jag väldigt sugen på att gå på planet. Men det får bli vid annat tillfälle. Nu ska jag ägna mig åt att krama min familj ett tag – det ser jag fram emot!
Och det kändes så passande när vi stod i kö till incheckningen att det även var maten som var i fokus för flygbolagets uppmaningar till sina resenärer: lägg kimchi, gochujang och ginseng i handbagaget – och de koreanska skönhetsprodukterna i resväskan.
Jag förstår faktiskt inte hur jag ska klara mig utan den mat jag har njutit av i sju veckor, inte minst dessa fantastiska soppor och grytor till varje mål. Och ska jag behöva laga min, och resten av familjens, mat själv nu? Hur ska det gå efter dessa lyxhustruveckor?
Om jag ska vara ärlig finns det faktiskt en ursvensk rätt som jag har längtat efter under alla dessa veckor med fantastisk koreansk mat och jag tror aldrig ni kan gissa vilken…men det är en smörgås gjord på Östras hembakta limpa med leverpastej och gurka. För DET har jag saknat i Korea!
FIXA_BILD