Översvämningar, tempel och ansiktsmassage


Vilket galet väder det har varit här i Busan. Efter månader av tropisk hetta och temperaturer på över 30 grader varje dag, hällregnade det i helgen i nästan två dygn i streck. Översvämningar, slukhål, evakueringar och stängda vägar, bortregnade vandringsleder, bortspolade människor och delar av kollektivtrafiken stängdes av. Jag har aldrig sett så mycket regn på en och samma gång.

Två lastbilar åkte till exempel ner i ett gigantiskt slukhål på 10×5 meter och 8 meters djup inne i stan. Helt tokigt.

Helst hade man ju velat kura inomhus då men eftersom vi hade en dag vi var tvungna att spendera på stan (i ösregn) då vi bytte till en ny värdfamilj så bestämde vi oss för att vara lite kulturella och besöka Trickeye-museet och Busans filmmuseum.

Båda var värda ett besök men Trickeye-museet, som leker med illusioner och perspektiv, var klart roligast.

På kvällen välkomnades vi av en helt underbar familj till deras fantastiska lägenhet vid Gwangalli-stranden. Utsikten från 25:e våningen där de bor är magnifik, jag skulle sitta i vardagsrumsfönstret dygnet runt om jag hade (den enorma) turen att ha en lägenhet på det här stället. Soluppgångarna och solnedgångarna är magiska, och på kvällen lyses Diamantbron upp av hundratals lampor. Det är fantastiskt!

Och eftersom det regnade så fick vi till middag det man ”ska” äta och dricka i Korea när det regnar – pajeon (den särskilda pannkakan med scharlottenlök bland annat) och makgeolli, risvin (bara 5 procent så det är som en öl ungefär).

Det var premiär för mig med makgeolli och jag trodde faktiskt att det skulle vara odrickbart. Men eftersom jag i en bisats tidigare nämnt att jag bara drack soju med persika eller annan fruktsmak så hade mannen i huset knatat ned och köpt makgeolli med persikosmak enkom för mig. Det är ett välkomnande det!

Makgeolli görs genom att man jäser vatten och kokt ris och den blir mjölkaktig i färgen.

Traditionellt ska man dricka makgeolli i en stor trä-, metall- eller porslinsskål, och inte i glas. Och jag fick lära mig att första omgången dricker man utan att skaka flaskan och då är vätskan klarflytande eftersom det mjölkiga sätter sig i botten. Sedan rör man om eller skakar flaskan försiktigt och det är då den mjölkiga färgen kommer.

Så vad skulle jag då ge makgeolli för betyg undrar kanske någon: tja, 4 av 5 perillablad skulle jag säga och bättre än förväntat. Och tillsammans med pajeon blir det lätt 5 av 5 perillablad! Det är typisk comfort food så jag förstår varför man äter och dricker det en kulig regndag.

Söndagen ägnade vi oss åt att åka till IKEA i östra delen av Busan. Inte för att vi behövde något egentligen utan för att vi ville hitta några typiska svenska matvaror till vårt värdpar, som hastigt och lustigt fått oss som inneboende, och det var enda stället vi kunde komma på. Och IKEA ser ju ut likadant varhelst man än kommer så det var en lätt märklig upplevelse att se personalen gå omkring med ”Hej” på ryggen och alla svenska namn på grejerna.

Coolast var dock att man satt ihop traditionella koreanska dräkter av IKEA-kassar, det var kreativt gjort!

Eftersom jag nu är inne på min sista vecka så lider jag redan av separationsångest. Därför passar jag på att säga hej då till alla platser jag älskar i den här stan. Gårdagens sista anhalt blev därför mitt absoluta favoritställe i Busan, den lilla strand och klippa vid Dadaepo-stranden som betytt så mycket för mig.

För nästan exakt ett och ett halvt år sedan så satt jag ensam på min lilla klippa vid stranden i Dadaepo och bestämde mig för vad jag ville göra med resten av mitt (arbets)liv för att kunna leva det som jag vill och drömmer om, följa mitt hjärta och uppfylla de drömmar jag har.

Och jag är inte riktigt ända framme än men i det stora hela har det blivit precis som jag önskade och ville den där dagen förra våren. Tacksamt nog har så många delar fallit på plats sedan dess och det är tack vare den magi som råder vid min lilla klippa vid Dadaepo, det är jag säker på.

Så det kändes fint att tillbringa en stund där igår och säga hej då.

Idag har jag njutit av en av mina födelsedagspresenter (tack bästa svärmor och svärfar!) hos Dallia i Somyeon. Ett fantastiskt ställe med flera olika sorters behandlingar för både ansikte, kropp och massage av olika slag.

Det var utan överdrift den absolut skönaste ansiktsbehandling jag någonsin har fått, och den höll på i en och en halv timme (och då ingick även en grym massage av axlar och skuldror av en liten tjej med otroligt hårda nypor!). Det var aromaterapi, ångmassage av ansikte och dekolletage, det stacks med nålar här och där och togs bort både det ena och det andra, det var kräm för att öka elasticitet, få bort rynkor, massage av skalpen och ansiktet och hur många olika steg, krämer och rengöringsprocesser som helst. Och samtidigt var benen kopplade till en massagemojäng så benen fick sitt.

Värsta lyxen! Och även om vi gick till ett proffsigt och dyrt ställe med koreanska mått mätt, så var det ändå inte i närheten av hur dyrt det är i Sverige. Så är det något råd jag ska ge till Korea-resenärer så är det att gå och få massage eller behandlingar, ni kommer inte att ångra er.

Sedan hade vår nya värdfamilj tipsat om ett fantastiskt litet kafé som ligger en bra bit från turiststråken, så efter att utsidan fått sitt behövde insidan fyllas på. Precis vägg i vägg med kafét trillade vi på ett tempel. Små vattenfall, tecknade små gubbar, färgglada lyktor, leende Buddhor och en välskött liten trädgård gjorde detta tempel till en härlig plats.

Det toppades sedan av kafét, Choryang 1841. Det ser ut att vara typ 100 år gammalt och har det godaste fikat jag fått i Busan. Det är berömt för sina glassdrinkar och sin kalla mjölk med smak av bland annat jordgubb eller lönnsirap och kakorna var inte att leka med. Kan starkt rekommenderas!

På väg tillbaka till stationen Choryang gick vi genom den gamla delen av stadsdelen, som fortfarande har kvar de färgglada originalhusen med sina vackra dörrar, även om många hus numera rustats upp och blivit lyxigare boenden.

Där hittade vi också vad som måste vara Busans trängsta gränd, lätt klaustrofobisk. Så helt klart ännu en fin dag så här vår sista vecka!